Välkommen till Coolonnas Blogg

Ja då var det en sån vecka. Barnvecka!! Mina 2 underbara härliga ungar är hos mig i 2 veckor nu. Har saknat dom och längtat. Men det innebär lite andra tankar oxå.

• Barna ska ha mat efter skolan,
  
• Till olika träningar, 
• Läxor ska göras
• Kompisar med hem
• tvättas idrottskläder
• Umgås
• sluta tidigare på jobbet
• m.m.

Så veckorna skiljer sig en hel del mot när det bara är mig själv jag behöver tänka på. Men livet är allt bra ändå.

Så idag ska jag hämta barnen lite tidigare och vi ska hälsa på min mormor och morfar. Det var ett tag sen sist.

Ojojoj va denna veckan har varit intensiv. 

Måndag: Golftävling på Partille Golfklubb. 16 st uppdelade i 4 grupper. På hål sju var det närmast hål tävling. Där stod jag och kollade. Av 16 st som spelade var det bara 3 som kom upp på green på första slaget. Inte speciellt imponerande.  Men närmast var 4,20 ifrån. Bra gjort. Vinnaren fick 70 slag netto. Det var en härlig dag men lång.

När sen tävlingen var slut så var det dags för mig att lämna in bilen hos Mika. Bilen har 2 saker som måste ordnas efter besiktningen för att bli godkänd. Och jaga behöver min lilla pärla. Så då är det bara att göra det. Jag får ta bussen till och från jobbet denna veckan istället.Helt ok då jag inte riktigt känner för att betala ca 300:- per dag för att stå vid Svenska mässan där jag ska vara denna veckan.

Tisdag: Idag gäller det. Idag är dagen när jag och 30 personer till ska sjunga inför 1200 personer vid invigningen av Röntgenveckan. Det ska bli kul samtidigt som det är nervöst. Men det var bara kul. Sen efter det fortsatte invigningen och den var i mina ögon inte speciellt rolig. Tyckte den var tråkig och intetsägande om denna veckan. Enligt mig så ska invigningen vara lite uppåt så man blir intresserad av hela veckan. Efter den underbara lunchen som serverades var det dags att bege sig till jobbet för att inte kvällspasset.

Onsdag: idag är dagen när jag ska besöka utställningshallen och lyssna på föreläsningar. Börjar dagen med en föreläsning om Stresshantering. Föreläsaren är en kollega till mig så det är extra kul. Jag kan redan en gel del om stress så det hon sa var inget nytt. Men kul att se och höra henne prata om det och hur hennes liv har varit ur en stressynpunkt. Nästa föreläsning hade jag svårt att veta vad jag skulle lyssna på. Men det blev Rädda Hjärnan, en föreläsning om stroke. Den tyckte jag var svår och mer lämpad för läkare. För i vissa aspekt så hängde jag inte med.  Efter det var det dags för en efterlängtad lunch. Lite mingel i utställningshallen. Dags sen för föreläsning nr 3 för dagen. Redovisning av C och D- uppsatser. Där var det 2 st sköterskor som jag känner som läste upp sina C och D uppsatser. Lite kul att höra på.  Den sista föreläsningen för dagen var En undersköterskas framtid. Att bli chef! Det var chefen för Östra som pratade om hur och varför hon kunde som undersköterska bli sektionschef över sina kollegor. Hur vandringen var och varför hon valde att ta det jobbet. Intressant att lyssna på. Min chef är oxå undersköterska i botten och hon har en annan väg till den positionen. Så jag vet att det finna många vägar att ta sig till andra positioner om man vill. Vissa vill inte göra mer än precis det som dom ska medan vissa vill mer. Bra att det finns olika sorter på jobbet. Jag vet oxå vad jag vill och vi får se om det tillfället kan komma. Jag vill mer än bara det jag gör idag. Jag har dessutom mer i mig än bara det jag är där för just nu.

Sen var det dags för Mingel på kvällen och det började med ett glas vin i utställningshallen, dansuppvisning av våra grekiska läkare mfl. Sen mat och ett band började spela vilket gjorde att vi var uppe på dansgolvet så fort det bara gick.Sen lämnade vi inte det förrän festen var slut. Så himla kul och det var längesen jag hade så kul. 

Torsdagen var inte roligt att slå upp dom blå på morgonen. Men det gick. Idag skulle jag jobba på mässan och vara värdinna. Så det var bara att pallra sig iväg. Köpte en kopp kaffe på pressbyrån (STOR kopp). Måste vakna. Jag skulle vara värdinna tillsammans med 2 kollegor i den stora kongresshallen och tack för det. Christer Fuglesang föreläste så det var ju helt ok. Grym är han och det var riktigt intressant att höra om hans rymdpromenader och strålningen i rymden och hur dom tänker. Man kan aldrig bli en astronaut men det var kul att höra honom prata om aatt man inte ser ngr gränser i rymden och att alla jobba r tillsammans, var man än kommer ifrån. Man måste lita på varandra annars funkar det inte. Hur hade det sett ut om vi gjorde det även här på jorden. Världen hade varit så mkt bättre!

Sen var det en föreläsning om colografi och DT colografi, vilken var en sömnig historia men jag överlevde. Lunchen sen var Lax och potatis och den var riktigt god.

Sista föreläsningen jag hade för dagen var Demensdiagnostik, hur ser man det på bilder. Hyfsat intressant emn var inget för mig utan mer för läkarna som är diagnostikerna.

Efter det så fick jag sitta vakt vid en post så att inga obehöriga kunde komma in. då kom det en kille som skulle soundchecka inför kvällen och jag kände igen honom, men vad heter han!!!! Att det ska vara så svårt att få fram det namnet. När det äntligen föll på plats så ville jag oxå gå på banketten men det fick jag inte. Det var Peter Johansson musikalartisten som sjunger Queenlåtar.

Han skulle uppträda på banketten på kvällen och konferencier var Lasse Kroner. Vilken kväll. Men jag hade ju fotbollsmatch så den var ju viktigare.

Fredagen var jag på jobbet och det var ändå bara halvdag på mässan. Så är denna veckan slut med www.rontgenveckan2012.se. Nästa år är det Uppsalas tur att ta över värdskapet.

Tack för i år

Hur kul är det på en skala att laga mat till sig själv och ingen annan. Inte alls enligt mig. Tycker inte att det är kul så det är ju inte alltid som det blir. Det är mkt lättare när barnen är här för då måste man ju fixa mat. Så hur gör man när man är själv. Man kan ju inte bjuda in sig själv varje dag till någon kompis som precis råkar stå vid spisen med mat. Funkar ju inte riktigt. Nä det blir väl bara att gilla läget och laga mat, eller leva på det som huset har.

Nu börjar det närma sig med stora steg mot röntgenveckan och körsången jag ska vara med på. Samtidigt så ska det bli kul. Men det gäller att öva så det sitter. Vi kommer ju att genrepa på plats i svenska mässan på tisdag morgon, sen vid 10:30 så är det dags för miraklet. Alla som är med i kören jobbar på ett eller annat sätt på röntgen vilket är hur kul som helst. Vilka juveler det göms bland kollegorna.
Var idag och köpt en svart pärm att ha noterna och texten i. Det fick vi ha, lätt att glömma bort vad man ska sjunga. Låtarna vi ska sjunga är "Välkommen till Göteborg", Dans på Brännö brygga", Vid blågrå dyning". Kommer att bli så bra.

 Då var det avklarat. Mina 2 veckor som mamma på heltid är över. Nu är jag mamma på distans.
 Denna sista helgen så har vi varit på Liseberg tillsammans med 70 000 andra typ.

 Men den största bedriften stod min son Alex för. Han har varit rädd för att åka Balder och även Lisebergsbanan. Lisebergsbanan tog han för ngr år sen men har inte gått vidare efter det. Han är livrädd för att åka den "Aldrig i livet" har han sagt.
 Men nu var vi där med min älskling och hans barn och då ville Alex visa att han är tuff. Så han åkte Balder och det var det grymmaste han har gjort, enligt han själv. Men varför stoppa där. Nu när Balder är avklarat och han får åka allt på Liseberg så var Höjdskräcken nästa utmaning. Jag såg aldrig när han åkte men när det väl var över så var det en själaglad kille som kom. Leendet var från öra till öra. Härlig syn.
 Det blev en heldag på Liseberg från kl 12:00 till ca 21:00. Men det var ju en kanondag så varför inte.

 Dagen efter så var det bowlingkalas för Wilhelm och Leon. Kalaset ägde rum hos
Ninas bowling.
Och helt apropå så träffade jag en som jag kände igen men kunde inte placera. Hon kände igen mig oxå och när vi pratat lite så har jag spelat bowling ihop med hela hennes familj så det var inte så konstigt om vi kände igen varandra.
 Kul var det att Nina själv (världsmästare i bowling) visade sig. Tyckte hon var lite bekant men å andra sidan så har jag ju spelat på hög nivå själv så det är inte omöjligt att vi har spelat ihop.

 Efter kalaset så var det bara att köra hem barnen till sin pappa och överlämna lite information om veckan som varit och papper från skolan.

 Tack för mig.